Kitha

Känner att jag skulle vilja börja med maskinerna mer. Så tänkte att jag skulle boka en instruktör som kan visa mig. Jag vet inte riktigt hur maskinerna fungerar och alla ser så duktiga ut. Så känner mig lite lätt vilsen. Fast kommer nog huvudsakligen fortsätta med pass. Fast nu börjar studieångesten sätta igång lite smått, så kommer nog bli mindre och mindre ju närmre januari vi kommer.

Måste fixa inför lektionen imorgon nu och duscha. Gjorde bort mig riktigt ordentligt när jag cyklade in i en lyktstolpe förut. Rakt in, var jätteläskigt. Höll på att sms:a och så lyste solen rakt i ögonen och i mobilskärmen och sedan ser jag något stort i ögonvrån och jag hinner inte bromsa. Så blir världens smäll, aj. Jag bara skadar mig hela tiden, först min tå i Lisas cykel, fast då var jag onykter, nu kan jag inte ens skylla på det. Jag är bara klantig. Når ju inte ner till backen heller så kan ju inte sätta ner fötterna, så ramlade på stången självklart, ytterligare aj. Herrcyklar får tummen ner av mig.

Börjar känna prestationsångest. Alla är så ambitiösa, får lite smått panik. De verkligen engagerar sig i olika saker och ting även utöver studierna. Förstår inte hur de får tiden att räcka till. Samtidigt vet jag att de säkert utnyttjar den bättre än jag. Fick rådet att tro på mig själv. Det känns inte så lätt alla gånger. Vet ni att vissa river ut papper i böckerna på juridiska biblioteket för att andra inte ska kunna hitta material till sina PM och dylikt. Bibliotekarien visade oss förra veckan, jag trodde endast det var rykten! Så nu har jag panik över att jag inte ska hitta rätt böcker till mitt PM. Är ändå upp till 16 p av tentamen. Jag vill verkligen det här och allt hänger på vår tentamen i januari, det ger mig ångest. Vad gör jag annars? & en riktigt dum sak som jag tänker som egentligen borde vara helt irrelevant är; vad kommer andra att säga?